lördag 9 maj 2009

Är judendom så lagisk som det ibland kan framstå?

Till att börja med är det svårt att bara säga "judendomen" som att man helt automatiskt inkluderade alla judar. Det är faktiskt mer rätt att säga "judendomar" därför att judendomen är, precis som den kristna kyrkan uppdelad i flera inriktningar. Enkelt förklarat kan man beskriva det som att judendomen idag består av åtminstone 3 större inriktningar och det är: ortodox judendom, konservativ judendom och reformjudendom. Alla tre menar att de går tillbaka till klassisk rabbinsk judendom, den som kallades fariséisk judendom och den enda från Jesu tid som överlevde efter templet och Jerusalems förstörelse år 70. De tre riktningarna har lite svårt inbördes att helt acceptera varandra. Det finns inte ens en enhetlig syn i Israel bland judarna om varför man har landet. Skillnaderna mellan de tre tar jag inte upp här, det kanske kommer vid ett annat tillfälle.

Men om vi jämför med den fariséiska judendom som fanns när Jesus gick här på jorden så kan vi göra vissa noteringar.

Till att börja med kan vi konstatera att Jesus var jude och det Han gjorde var faktiskt ett uttryck för sann judendom

I Mark. 3:1 - 6 kan vi läsa om hur Jesus botar en man med en förtvinad hand på sabbaten. Detta gjorde de judiska lärde ursinniga så att de överlade om att röja Honom ur vägen. För det första måste vi konstatera att det inte var judar överlag som ogillade Jesus. Jesus hade ett brett folkligt stöd. Det var mest vissa fariséer och andra judiska ledare som avskydde Honom.

I dag kan vi läsa att det viktigaste en fullgod jude kan göra är att rädda liv om han eller hon kan göra det. I fall där man står inför en situation att man kan rädda liv så är det helt okej att bryta sabbaten. Om man så bara misstänker att fara för liv föreligger så är det okej att avbryta sabbaten.

Lägg märke till att Jesus specifikt frågar dem om det är mer tillåtet att göra gott än att göra ont, att rädda liv än att döda. Utifrån grundläggande judendom av idag så handlar alltså Jesus helt korrekt och judiskt när han botade på sabbaten.

Matt 22:36-40, Rom. 8:8-10
Detta är ett judiskt citat. Så mycket mer behöver inte tilläggas.

Judarna har vissa restriktioner, saker de inte gör, t.ex. äter inte viss mat eller vissa djurarter. Men det gör inte vi kristna heller. Likaväl som Petrus vid första anblicken i Apg. inte ville äta av djuren som sänktes ned i linneduken finns det kristna av samma själ som inte vill äta kött eller dricka alkohol. Hur man än ser på det så har judarna ändå sina matföreskrifter skrivna i Bibeln, viket vi oftast inte har. Frågan är om det ena är mer lagiskt än det andra?

Det är möjligt att man kan reagera över att vissa judar utifrån budet: ”Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” (2 Mos 23:19, 34:26) t.ex. aldrig äter gräddsås tillsammans med kött, de kanske inte ens dricker mjölk till. De brukar också ha två uppsättningar bestick och porslin för att det definitivt inte skall blandas. Visst kan det tänkas underligt men även vi som kristna har våra föreskrifter och frågan är om detta är ett resultat utav lagiskhet eller en omsorg över att lyda ordet?

Vi måste också fundera över, tror jag, vad vi menar när vi säger att vi är frälsta från lagen och när vi tackar Gud för det. Vi som är hedningar har ju aldrig stått under lagen, hur kan vi då veta hur det är att bli fri från den?

Judarna ser lagen som något fint. Att vi tackar Gud för att vara fria från lagen kanske för dem ter sig som om vi skulle be: ”Tack Gud för att du har frälst oss från Bibeln. Tack för att vi inte behöver följa Bibeln längre. Tack för att vi kan slänga Bibeln på sophögen.” Men så är det ju inte. Utifrån det måste kristna verkligen fundera på om det verkligen står att vi är fria från lagen. Ur räddningssynpunkt är vi det eftersom lagen aldrig har haft en sådan uppgift (se min artikel "Är Israel frälst genom Mose lag").

Men vårt förhållande till Mose lag och vad Jesus har gjort med den återkommer jag till vid ett senare tillfälle.

Källa:

Judiska församlingen i Stockolm, artiklar b.l.a.

www.jf-stockholm.org

Lennartsson, Göran
Boken "Inympad"

2 kommentarer:

  1. [Siffrorna som jag anger i klamrar betecknar noter som finns i slutet av inlägget.]

    Den historiske personen hette Ribi Yehoshua, inte Jesus.

    Fariséerna var den enda judiska grupp som hade Ribis [1], och Ribi Yehoshua kallades Ribi. Att Ribi Yehoshua kallades för Ribi implicerar att han hade rabbinsk ordination av Raban Jamlieil [2] och beit-din ha-Jadol [3]. Detta implicerar i sin tur att han inte undervisade någonting som stred emot ”Moseböckerna”, i vilket fall han skulle ha förlorat sin ordination. Det implicerar vidare att han befallde sina efterföljare att göra sitt bästa att praktisera direkitven i ”Moseböckerna”.

    Ribi Yehoshua befallde hans lärlingar att göra som fariséerna undervisade i Netzarim Rekonstruktion av Hebreiska Matityahu [NHM] 23:1-3, vilket enligt Dödahavsrullarna 4Q MMT var direktiven i ”Moseböckerna” inklusive mishpat [5]. Detta inkluderar direktiven om vad man ska äta och inte äta, t.ex. förbuden om att inte äta skaldjur och fläsk. Utöver det är bön till en ”inkarnerad människo-g*d” förbjudet, vilket är avg*dadyrkan enligt ”Moseböckerna”.

    Att Ribi Yehoshua var i god ställning bland det fariseiska ledarskapet hela sitt liv [6], implicerar att de ord i ”evangelierna” som strider emot ”Moseböckerna” omöjligen kan ha varit sagda av honom. Därför var en viktig del av metodologin i att skriva NHM att inte inkludera ord i NHM som strider emot ”Moseböckerna”.

    Således ”NT” är inte ett trovärdigt dokument. ”NT” innehåller enligt forskare tusentals hellenistiska redigeringar [7].

    Fariséerna hade ingenting emot Ribi Yehoshua. Det var herodiska boethusian-”perushim”. Kristna hellenister redigerade sedan bort vilken slags ”Perushim” för att rikta anklagelserna mot de rabbinska fariséerna [se not 8].

    Noter
    1. En fariséeisk judisk ledare.
    2. En prominent fariséeisk judisk ledare som var president för beit-din ha-Jadol [3].
    3. Högsta instansen av judisk domstol som beslutar ifrågor kopplade till hur direktiven i ”Moseböckerna” ska tillämpas.
    4. Netzarim Rekonstruktion av Hebreiska Matityahu
    5. Mishpat; beslut av ett judiskt beit-din [judisk domstol] om hur direktiven i ”Moseböckerna” ska tillämpas. De har auktoritet från Skaparen att besluta om det – se ”5:e Mosebok” 17:8-13.
    6. Se bevis i detta inlägg: http://bloganders.blogspot.com/2010/07/kristendomens-historia.html
    7.Se detta inlägg: http://bloganders.blogspot.com/2010/08/nt-att-kalla-den-kristna-boken-for-nya.html
    8. http://bloganders.blogspot.com/2010/08/gospel-of-matthew-2316-22-blind-leaders.html

    SvaraRadera
  2. Hej Anders!
    Jag ber om ursäkt att du inte har fått ett svar från mig tidigare. Anledningen är att jag inte har sett det. Det var ju ett tag sedan jag skrev artikeln och av någon anledning så råkade jag få se ditt inlägg när jag besökte mitt skräppostfilter. Tack för kommentaren. Jag har varit i kontakt med messianska föreningar tidigare, bla en i Stockholm. Jag har lite svårt att placera dig utifrån ditt svar. Är du messiansk jude? Jag har inte mött någon som skriver att NT inte är ett trovärdigt dokument förut. Där skiljer vi oss i såfall åt. Jag skall mycket snart lägga in en ny artikel. Jag har helt enkelt inte prioriterat bloggen på ett tag, tyvärr men skall ta upp det igen. Du får gärna fortsätta kommentera. Mvh

    SvaraRadera